Skalor – tonarter

Vad är en skala och vad är en tonart?

Låtar kan gå i dur (klingar glatt) eller i moll (klingar ledset).

Om en låt använder sig av alla vita tangenter kommer det klinga antingen C-dur (melodin rör sig runt tonen c och slutar ofta på tonen c) eller Am (Amoll) där melodin rör sig runt tonen a och slutar på tonen a.

Här är ett exempel på två durskalor, C-dur och D-dur. Lagg märke till hur avståndet mellan ton 3 och 4 samt 7 och 8 bara är en halv ton.

https://musiclab.chromeexperiments.com/Song-Maker/song/6061757322887168

 

1           2            3      4            5             6              7      8

Du kan tänka dig en skala som en tontrappa. den kan gå uppåt eller så kan du gå nedåt i trappan.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Åk 4

Vilka bokstäver betecknar tonnamnen?

a b c d e f g      a b c d e f g

Vi sjunger 3 låtar

  • Vintern rasat
  • Våren är på gång
  • Ägg

Vi skriver noter tillsammans på tavlan. Minnesregeln   F A C E

Brain break

Vi får ett uppgiftsblad och skriver själva

Publicerat i noter | Lämna en kommentar

Melodier och ackord… med finns det ackord där en ton i taget spelas?

Åk 5-6 vecka 14

Vi spelar boomwackers till mellolåtar.

Hur lätta/svåra tror vi att följande 4 låtar är? Vi testar, sjunger och jämför:

  1. Unforgettable – Marcus och Martinus
  2. I won’t shake – Gunilla
  3. Ahumma – C-Joe
  4. Dragon – LIAMOO

Vi har tidigare lärt oss att ackord har 3 toner som klingar samtidigt (eller fler t.ex. 4 toner som i ett D7 d+f#+a+c)  och att melodier består av en ton i taget – en tonföljd. Såklart finns det ett undantag för regeln. Ackord där en ton i taget spelas brukar kallas ”brutna ackord” eller på italienska –  arpeggio. Det är ett bra att känna till arpeggio som ett sätt att kompa på som ger större möjligheter att lägga rytmer i ackorden.

Intro och vers på Dragon med LIAMOO

 

Lyssna här:

https://musiclab.chromeexperiments.com/Song-Maker/song/6075906484469760

eller här

 

Här kan du öva dig på att läsa noter och klappa i 6/8-takt

 

Ackord – repetition

3 toner samtidigt låter så här

https://musiclab.chromeexperiments.com/Song-Maker/song/6351233752367104

4 toner samtidigt klingar så här

https://musiclab.chromeexperiments.com/Song-Maker/song/5169737406480384

G7       Dm7   Fmaj7      C    C6    Cmaj7

Begrepp att repetera

Ackord = ?

Melodi =?

Tonart=?

Skala =?

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Vintern rasat

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Åk5-6 Skapa en ”rundgång” med ackordsnurra

Förra lektionen har du fått skriva en ackordföljd m.h.a. ackordsnurra.

Vi har pratat om att skapa en ackordföljd med 4 ackord, vi väljer mellan 3 durackord, 3 mollackord.

  • Ett ljusgrönt ackord – som kommer att utgöra den valda tonarten.
  • Mörkgröna systerackord.
  • Kusinackord  – lila ackord som klingar i moll.

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Ukulele

 

Publicerat i Ukulele | Lämna en kommentar

Att spela ett instrument

Vi tittar på ett TEDEd-klipp om musik och hjärnan och svarar på några frågor.

  1. Om du vill aktivera din hjärna – vad tror du är bäst att göra
    1. att räkna matte
    2. att vila
    3. att lyssna på musik
    4. att spela ett instrument
  2. Vilket kan utvecklas av att spela ett instrument
    1. din förmåga att minnas
    2. din förmåga att lösa problem
    3. din förmåga att känna igen dina känslor
  3. Hur många delar av hjärnan aktiveras när du lyssnar på musik?
    1. 1 del av hjärnan – hörselcentrum
    2. några stycken
    3. alla delar
  4. Hur många delar av hjärnan aktiveras när du spelar ett instrument?
    1. 1 del av hjärnan – hörcelcentrum
    2. några stycken
    3. nästan alla då båda hjärnhalvorna behövs för finmotorik

 

Här kommer en översättning av vad som sägs i filmen där de pratar engelska:

Hur det gynnar din hjärna att spela ett instrument

00:16

Visste du att varje gång musiker tar upp sina instrument avfyras fyrverkerier över hela hjärnan? På utsidan kan de se lugna och fokuserade ut, läsa noterna och göra de exakta och övade rörelser som krävs. Men inne i deras hjärnor pågår en ”fest”.

00:30

Hur vet vi detta? Jo, under de senaste decennierna har neuroforskare gjort enorma genombrott med att förstå hur våra hjärnor fungerar genom att övervaka dem i realtid med instrument som fMRI och PET-skannrar.

När människor är anslutna till dessa maskiner och utför uppgifter som t.ex. att läsa eller göra matematiska problem, kan var och en av uppgifterna ha motsvarande områden i hjärnan där aktivitet kan observeras. När forskare fick deltagarna att lyssna på musik såg de ”fyrverkerier” av nervimpulser avfyras i hjärnan. Flera områden i deras hjärnor lyste upp samtidigt när de bearbetade ljudet,

Forskarna separerade dem för att förstå element som melodi och rytm, och sedan sätta ihop allt igen till en enhetlig musikalisk upplevelse. Och våra hjärnor gör allt detta arbete på en sekund från att vi först hör musiken tills när vår fot börjar stampa takten.

01:17

När forskare utvidgade analysen från att observera hjärnorna på musiklyssnare till att titta på musikers hjärnor, blev det lilla bakgårdsfyrverkeriet till ett helt jubileum! Det visar sig att när man lyssnar på musik engageras hjärnan i några ganska intressanta aktiviteter och att spela musik är hjärnans motsvarighet till ett träningspass för hela kroppen.

Neuroforskarna såg att flera områden i hjärnan ”lystes upp” av nervimpulser. Hjärnan bearbetade samtidigt olika uppgifter i intrikata, sammanlänkade och häpnadsväckande snabba sekvenser.

01:46

Men vad är det med att spela ett instrument som sätter igång hjärnan?

Forskningen är fortfarande ganska ny men neuroforskare har en ganska bra idé. Att spela ett musikinstrument engagerar praktiskt taget alla delar av hjärnan samtidigt, speciellt de visuella, auditiva och motoriska cortexerna. Som med alla andra träningspass visar det sig att disciplinerad, strukturerad träning i att spela musik stärker dessa hjärnfunktioner, vilket gör att vi kan tillämpa den styrkan till andra aktiviteter.

02:13

Den mest uppenbara skillnaden mellan att lyssna på musik och spela den är att det senare kräver finmotorik, som kontrolleras i båda hjärnhalvorna.

Den kombinerar också den språkliga och matematiska precisionen, där den vänstra hjärnhalvan är mer involverad, med det kreativa innehållet som höger hjärnhalva utmärker sig i. Av dessa skäl har spelandet på instrument funnits att att öka volymen och aktiviteten i hjärnans corpus callosum som är bryggan mellan de två hemisfärerna (hjärnhalvorna), så att meddelanden kan komma över hjärnan snabbare och genom mer olika vägar. Detta kan göra det möjligt för musiker att lösa problem mer effektivt och kreativt, i både akademiska och sociala miljöer.

02:52

Eftersom att spelandet och skapandet av musik också  innebär ett hantverkande och en förståelse av musikens känslomässiga innehåll och budskap har musiker ofta högre nivåer av exekutiv funktion, en kategori av sammanlänkade uppgifter som inkluderar planering, strategiläggning och uppmärksamhet på detaljer och som kräver samtidig analys av både kognitiva och emotionella aspekter. Förmågan att genomföra allt detta har också en inverkan på hur väl våra minnessystem fungerar.

Och musiker uppvisar faktiskt förbättrade minnesfunktioner, de skapar, lagrar och hämtar minnen snabbare och mer effektivt. 

Studier har visat att musiker verkar använda sina ”starkt ihopkopplade hjärnor” för att ge varje minne flera taggar, som en konceptuell tagg, en känslomässig tagg, en ljudtagg och en kontextuell tagg, som en bra sökmotor på Internet.

03:39

Hur vet vi att alla dessa fördelar är unika för musik, i motsats till, säg sport eller målning? Eller kan det vara att människor som väljer musiken redan var smartare till att börja med? Hjärnforskare har studerat dessa frågor och hittills har de funnit att de konstnärliga och estetiska aspekterna av att lära sig spela ett musikinstrument skiljer sig från alla andra lärandeaktiviteter inklusive andra konstarter.

Flera randomiserade studier (där en kontrollgrupp finns) av deltagare där deltagarna uppvisade samma nivåer av kognitiv funktion (=förmåga att tänka) och neural bearbetning innan studien gjordes, fann att de som utsatts för en period av musikinlärning visade en förbättring i flera hjärnområden, jämfört med de andra deltagarna.

04:16

Denna senaste forskning om de mentala fördelarna med att spela musik har utvecklat vår förståelse av mental funktion, avslöjar de inre rytmerna och det komplexa samspelet som utgör den fantastiska orkestern i vår hjärna.

Publicerat i Spela | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Aktuella sånger December

De gemensamma sångerna på avslutningen är December – Nu så börjar slutet och Julen är här.

 

Julen är här i G-dur

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Aktuella sånger just nu

Just nu övar vi sångerna

  • Barn i alla länder,
  • Lika unika,
  • Du och jag och
  • Cover me in sunshine.
    • Ormbunken (F-klass åk åk 1)
    • Tillsammans tänk
    • Tillsammans klapp
    • Ingenting (Rimvisa) åk 2+3
    • En broder mer (åk 4)
    • Imagine (åk 4+5)
    • Vintern ska värma (åk 5+6)

 

För åk 2 och 3: 

Ingenting.  Enkel bakgrund att sjunga till – Obs – vi sjunger bara vers 1 enligt denna video, för fler verser se text nedan:

Ingenting – rimvisa Version inför 12 dec

  1. Vad vore livet utan dig? (dej)      Vad vore livet utan mig?    (mej)

Vad vore livet utan er?    Vad vore livet utan oss?

Ingenting  * * *        Ingenting  * * *

Ingenting  * * *       Ingenting  * * *

  1. Vad vore livet utan mat?            3A

Vad vore livet utan prat?

Vad vore livet utan ris?

Vad vore livet utan spis?

  1. Vad vore livet utan fisk?                      2A

Vad vore livet utan att va frisk?

Vad vore livet utan vitamin?

Vad vore livet utan kusin?

  1. Vad vore livet utan hus?               3B

Vad vore livet utan bus?

Vad vore livet utan hjälp?

Vad vore livet utan stjälp?

  1. Vad vore livet utan familj?                   (2B)

Vad vore livet utan vanilj?

Vad vore livet utan Kläder

När det är dåligt väder?

Skänk en slant * * *      Skänk en slant * * *

Skänk en slant * * *         Skänk en slant * * *

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Åk 2 tisdag 10 okt

Idag har vi jobbat med sång, rytmik och rörelse i åk 2.

 

 

Fredslåten

Barn i alla länder vill att det ska bli fred.

Barn i alla länder vill att det ska blir fred.

  1. Vi vill ha en värld där människorna skrattar och ler.

Vi vill ha en värld där människorna skrattar och ler.

Barn i alla länder vill att det ska bli fred.

Barn i alla länder vill att det ska bli fred.

  1. Vi vill vara med och skapa fred på vår jord

Vi vill vara med och skapa fred på vår jord

Barn i alla länder vill att det ska bli fred.

Barn i alla länder vill att det ska bli fred.

  1. Vi vill hjälpas år att hålla fred med varann

Vi vill hjälpas åt att hålla fred med varann.

Barn i alla länder vill att det ska bli fred.

Barn i alla länder vill att det ska bli fred.

  1. Vi vill ha det bra, utan skräp i vår värld

Vi vill ha det bra, utan skräp i vår värld

Barn i alla länder vill att det ska bli fred.

Barn i alla länder vill att det ska bli fred.

  1. Vi vill träffa varann och leka va-arje dag.

Vi vill träffa varann och leka va-arje dag.

Barn i alla länder vill att det ska bli fred.

Barn i alla länder vill att det ska bli fred.

vill att det ska bli fred.

vill att det ska bli fred.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar