Världsmusik åk 3 ht20-vt21

Åk 3 läsåret höst 2020-vår 2021

Länder eller geografiska områden vi vill ”besöka”

3A´s önskemål

  1. Hawaii     ukulele, hula-hula dans.
  2. Australien    Didjeridoo
  3. Indien    En sitar har oftast 17-18 strängar.
  4. Japan      ??
  5. Eritrea v.9
  6. Marocko v.9
  7. Italien
  8. Spanien
  9. Kina               Lärt oss om instrumentet guzheng, er-hu, dizi och pipa.
  10. Mexico
  11. USA
  12. Sapmi – norra delarna av Sverige, Norge och Finland.
  13. Lettland

3b´s önskemål:

  1. Ryssland v. 10
  2. Kina (Turpan i Xjinjang)
  3. Mongoliet
  4. Hawaii
  5. Kuba
  6. Australien
  7. Ukraina
  8. Polen v.9
  9. Thailand
  10. Indien v.10
  11. Spanien v.9
  12. Syrien
  13. Rumänien
  14. Somalia
  15. Marocko
  16. USA
  17. (Gitarrens historiska och geografiska resa – Oud – luta- barockgitarr)
  18. Sapmi – norra delarna av Sverige, Norge och Finland.
  19. Lettland

 

Lektion vecka 12

Genomgång: vad är att resonera?

  • Tala, tänka och uttrycka åsikter om musik i olika delar av världen
  • kunna jämföra – skillnader och likheter
  • Vi lyssnar – hur är tempot i låtarna?

Vi sjunger – Vårsången April april.

Vi reser vidare:

Dags för USA!

Kan delas in i många olika stilar!

  • Western/country. En av de mer kända folkliga musikstilarna från USA. Influencerna till countryn kom från flera håll. Fiolens plats i denna musik kom bl.a. med de irländska folkmusikens fiolmelodier.     /3A och 3B gjort vecka 12

De tio största musikstilarna i USA (3 min):  (3B gjort v.12)

 

Titta gärna in på detta klipp med vår lettiska sång som används i X-factor i Lettland.

 

3B hunnit med att resa till Rumänien vecka 12. Hur är tempot?

 

Rumänsk dans, klappar och stamp vid 4.20.

 

 

 

 

Lektion vecka 10

Australien

Didjeridoo och orkester

Indien

 

Belarus

Ryssland

 

Mexico

 

 

Lektion vecka 9

  • Sjunga på Lettiska
  • resa vidare

Dm C Dm                                                                F C                                         Dm Am Dm

Dzīvoš’ ilgi, ne tik ilgi, Saules mūžu nedzīvošu   Ūdentiņis, akmentiņis   Tie dzīvos saules mūžu.

Ungefär:  Divosh iilgi,  näh tick  ilgi     saules moo-oshoo   nedtsivå-shå   

odenti-in-jis   ackmentinjis    Dtia ti-i-vås  saules moo-shoo

 

Lektion vecka 7 – Sapmi och Lettland

Vi besöker några olika platser. 

  • Vilka likheter kan du hitta mellan de olika artisterna?
  • Hur upplever du sången?
  • Några nya instrument?       kordofoner – stränginstrument

 

Marie växte upp i en strängt religiös familj, i kören fick hon sjunga men spela instrument var inte tillåtet. Marie fick en gitarr att endast hänga på väggen. När hon flyttade hemifrån började hon våga spela lite på den.

Jojktävling (nedan) vid 4:00 hörs vinnaren.

Lettland – Es atnācu uguntiņu  (3a v.9)

https://youtu.be/sSTiJ26BdUE

https://youtu.be/KMGjN-XsJ7o

Dm C Dm

Dzīvoš’ ilgi, ne tik ilgi, Saules mūžu nedzīvošu

F C                                         Dm Am Dm

Ūdentiņis, akmentiņis   Tie dzīvos saules mūžu.

Ungefär:  Divosh iilgi,  näh tick  ilgi     saules moo-oshoo   nedtsivå-shå   

odenti-in-jis   ackmentinjis    Dtia ti-i-vås  saules moo-shoo

2. Tēvu tēvi laipas meta, Bērnu bērni laipotāji. Tā, bērniņi, laipojat, Ka pietika mūžiņam. Nesmejat, jūs, ļautiņi, Ne smieklam es atnācu. Es atnācu uguntiņu Ar basām kājiņām. Ne nabaga bērniņš biju, Ne caur roku klausījos. Pate klaipu griezējiņa, Citam rikas devējiņa.

Översättning: Es atnācu uguntiņu – Jag kom vid elden

1. Lev 'länge, inte så länge, jag kommer inte leva ett solliv
Vatten, sten De kommer att leva ett soligt liv.
2. Fädernas fäder kastade gångbroarna, fotpallarnas barn. Så små barn, du går, 
det var nog för alltid. 
Skratta inte, ni skratt jag kom. Jag kom till bålet med bara fötter. 
Jag var inte ett fattigt barn, jag lyssnade inte för hand. 
Patébröd, En annan näsduk.

 

Den lilla sångsamlingen:

Polen

Ukraina

https://youtu.be/caf32C6Vg5w

Spanien, Andalucien

Några år senare:

 

Marocco   (3A v.9)

 

Eritrea  (3A v.9)

Sudan

 

Inför vecka 4

Asien

Hur låter det där den kinesiska musiktraditionen möter den arabiska? Två olika skalor/tonmaterial. Den femtoniga musiken från kina har här fått två toner till och blivit 7 tonig.

Från Kinas västligaste område: Xjinjiang. Mer exakt Turpan i Xjinjiang.

Klipp från Kina: (3A oh 3b inte gjort). Instrumenten kallas guzheng, erhu, dizi (flöjt) och pipa.

https://youtu.be/9M4gca_uLB4

Mongoliet:

/3A och 3b hunnit vecka 4.

Papua Nya Guinea

USA:

Hawaii – där instrumentet ipu spelas.

 

Dans på hawaii:

Lektion vecka 3

3B har jobbat med rytmer till den nordamerikanska Canoe song. Vi har pratat om rytmerna ta ta, ti ti ta och den lite mer kluriga ti ta ti ta ta. När slagen kommer bredvid grundpulsen kallas det för synkop. Sedan ”reste” vi till Kuba och lyssnade på son-musik. I den musiken fanns det också klaves och synkoperade svängiga rytmer.

Kubansk musik – son, habanera, och mycket mer (varldsmusik.se)